Så sparar jag tusenlappar genom att byta till ”dupes” och billigare alternativ

Missjennie 6 juli 2026 2 min läsning

Dela artikeln

Så sparar jag tusenlappar genom att byta till ”dupes” och billigare alternativ

Jag har fått en helt ny besatthet: att hitta ”dupes” (billigare kopior) och utmana mina egna köpvanor. Det började med att jag insåg hur mycket pengar jag lade på dyra skönhetsprodukter och märkesprylar till hemmet helt i onödan. Nu har jag börjat byta ut produkt efter produkt – och herregud vilken skillnad det gör på kontot.

Det är lätt att tänka att några tjugolappar hit eller dit inte spelar någon roll, men sanningen är att många bäckar små blir enorma summor i slutändan. Här är några av mina bästa (och billigaste) byten på sistone!

Från lyxtorrschampo till budgetkap

Mitt absolut bästa skönhetsbyte handlar om torrschampo. Jag har länge kört med ett märke från Lernberger Stafsing som kostar hela 369 kronor. Eftersom jag använder det flitigt har jag behövt köpa en ny flaska nästan varje månad. Det blir nästan 4 500 kronor om året – bara på torrschampo! SJUKT!

Nu har jag bytt ut det mot en dupe från By Veira som bara kostar 43 kronor. Den fungerar hur bra som helst! Bara genom det bytet sparar jag över 300 kronor i månaden.

Dry Shampoo

Småsakerna i hemmet som äter upp pengarna

Jag stannade inte vid skönhetsprodukter, utan fortsatte i hemmet. Toalettborstar är en typisk grej som man behöver byta ut regelbundet – jag köper säkert 6 stycken om året. Tidigare har jag köpt varianter för runt 43 kronor styck, men nyligen hittade jag en för 19 kronor. Det är mer än halva priset på en grej som ändå bara ska slängas efter ett tag.

Ett annat sjukt bra fynd gjorde jag på In & Finn där jag hittade ett 5-pack mikrofiberhanddukar för bara 20 kronor. Annars brukar man få ge runt 42 kronor för ett 4-pack. Perfekt till städningen och så mycket billigare!

Sparar en hundring i månaden på tvätten

Det sista jag har gjort är att rensa i tvättstugan. Jag har helt slutat med sköljmedel och fläckborttagningsmedel. Kläderna blir rena ändå, och dessutom mår både miljön och maskinen bättre av att man skipper sköljmedlet. Bara genom att plocka bort dessa två produkter ur kundvagnen sparar jag runt 100 kronor i månaden.

Summan av kardemumman

När jag plussar ihop alla dessa små förändringar inser jag hur mycket pengar jag har slängt i sjön tidigare. Genom att tänka efter en extra gång, sluta köpa saker av gammal vana och aktivt leta efter billigare alternativ (dupes), blir det mycket pengar över i plånboken varje månad.

Pengar som jag nu kan lägga på betydligt roligare saker!

Har du hittat någon riktigt bra dupe som du inte kan leva utan? Eller har du något tips på vad jag kan byta ut härnäst? Tipsa mig jättegärna i kommentarsfältet!

Läs vidare

Mer inom ekonomi

Ekonomi

No Spend Days – 48-timmars detoxen som räddar min ekonomi

Jag har börjat rannsaka mig själv och mina köpvanor den senaste tiden, och ärligt talat fick jag en ordentlig chock. När jag kollade bankappen insåg jag hur extremt mycket pengar jag faktiskt slösar på ren rutin. Min största utgiftspost? Mat, hämtmat, fika och dryck. Jag har lagt runt 10 000 kronor i månaden på detta. Det är helt sjukt mycket pengar som bara försvinner rakt ut i intet. Mitt största problem har varit att jag går till mataffären 1–2 gånger om dagen. Det har blivit en vana: man har lite tråkigt, går dit, och plötsligt står man i kassan och har handlat saker man inte ens behöver. För att inte tala om alla kaffe ute för 52 kronor styck. Men förra veckan bestämde jag mig för att testa något nytt: No Spend Days. Jag körde två hela dagar (en 48-timmars detox) utan att spendera en enda krona. Det fungerade hur bra som helst! Hur du bryter köpberoendet med en 48-timmars detox För mig har traditionella budgetar aldrig fungerat – det blir för tråkigt. Men att sätta upp ett konkret mål på 24 eller 48 timmar utan att spendera pengar är ett upplägg som verkligen passar mig. Det blir som en kort, intensiv utmaning. När jag bara är hemma och ändå inte gör något särskilt, då behöver jag faktiskt inte gå till mataffären. Jag behöver inte den där kaffen ute. Maten finns ju redan i kylskåpet och skafferiet om jag bara kollar efter. Så mycket pengar sparar jag på No Spend Days varje vecka Efter förra veckans succé började jag räkna på vad som händer om jag gör detta till en fast rutin – att köra två köpfria dagar varje vecka. Om jag i vanliga fall slösar 10 000 kr i månaden på mat och dryck, betyder det att jag bränner i snitt 330 kr om dagen. Genom att hålla hårt i plånboken bara två dagar i veckan blir effekten enorm: Sparande per vecka: 660 kr Sparande per månad: Ca 2 800 kr Sparande på ett år: Över 34 000 kronor! Det är alltså över 34 000 kronor som jag bara kan ”hämta hem” genom att strunta i att gå till affären när jag ändå bara skrotar runt hemma. Det är pengar som kan gå till en rolig resa, investeringar eller ett tryggt sparkapital istället för spontanköpta energidrycker och smågodis. Mina bästa tips för att lyckas med köpfria dagar Att ta en paus i 48 timmar handlar inte om att leva supersnålt resten av livet, utan om att bli medveten om sina vanor. Här är vad som hjälper mig att hålla fingrarna borta från kortläsaren: 1. Handla i dina egna skåp Istället för att gå till affären när hungern faller på, gör en ”skafferi-safari”. Man har nästan alltid ingredienser hemma för att skrapa ihop en god pasta eller en omelett. Det minskar dessutom matsvinnet! 2. Undvik kaffefällan Att köpa en kaffe ute för 52 kr känns inte så farligt i stunden, men gör du det varje vardag pratar vi om över 1 000 kr i månaden. Brygg hemma och ta med i termos om du måste gå ut. 3. Håll dig sysselsatt utan att spendera Tristess är shoppingens bästa vän. När jag har mina No Spend Days passar jag på att rensa garderoben, kolla på serier, träna eller ta en promenad med en kompis. Aktiviteter som är 100 % gratis. Tankar: Förra veckans utmaning gav mig en ordentlig tankeställare, och jag kommer absolut att fortsätta med mina 48-timmarsdetoxar varje vecka. Ska jag vara helt ärlig så är det rätt svårt det här. Jag har funderat på att gå och handla två gånger redan idag. Jag är sugen på en läsk, men jag har inte slösat något nu på över 24 timmar. (Allt ovan är vad jag tror att jag sparar om jag gör detta två dagar i veckan. Jag tänker att dagarna inte behöver vara sammanhängande, även om det är bättre.) Problemet ligger i att jag är dålig på att planera. Jag känner hela tiden att jag behöver saker, och när jag väl har mina ”unnar-dagar” kan det gå ganska rejält med pengar på drinkar eller mat ute. Det är liksom ett dåligt dopaminmönster som jag försöker bryta. Jag vet inte hur det kommer att gå, men det känns som att detta är den lättaste metoden just nu för att inte slösa pengar. Till slut kanske det gör att jag faktiskt bryter mönstret på riktigt. Ska jag vara helt ärligt kan jag gå till Normal och slösa 350 kr utan att ens reflektera över det, bara för att det är så nära dit och det så kul att handla där. Har du också räknat på vad dina småköp kostar dig varje månad? Skulle du klara två dygn utan att dra kortet en enda gång? Låt oss peppa varandra i kommentarsfältet!

6 juli 2026

Ekonomi

Är insättningsautomater på väg att försvinna helt?

Det är nästan lite pinsamt att erkänna – men jag hade en sedelbunt hemma i kökslådan i månader. Några tusenlappar från en gammal försäljning, lite födelsedagspengar och en hundring här och där som aldrig kommit in på kontot. Problemet? Jag visste inte var jag skulle sätta in dem. Det låter kanske som ett lyxproblem… men förvånansvärt många sitter i samma sits. När blev det så svårt att sätta in pengar? Förr var det enkelt. Du gick till din bank, tog en nummerlapp, log lite stelt mot personalen och satte in kontanter i luckan. Det tog 10 minuter – max. Idag? Du måste googla, ladda ner en app, hitta en insättningsautomater i Sverige som funkar just med din bank och sen hoppas att den är i drift. Och det här med att alla appar är lösningen? Det funkar inte alltid. Kontanter kräver en fysisk lösning. Och det finns färre och färre. Kontantfritt samhälle – frihet eller krångel? Sverige är ett av de mest kontantfria länderna i världen. Det är smidigt, snabbt och säkert att swisha, blippa eller föra över med mobilen. Visst. Men vi glömmer ibland att det fortfarande finns tillfällen då kontanter behövs – eller då man faktiskt får betalt i kontanter. Jag tänker på: Pensionärer som får kontant gåva från barnbarn Privatpersoner som säljer något på loppis eller Blocket Barn som får veckopeng i sedlar Tips eller dricks efter frilansjobb Alla dessa människor behöver någonstans att lägga in pengarna. På ett riktigt bankkonto. Min jakt på en insättningsautomat Jag bor i Stockholm. Det borde vara enkelt, tänkte jag. Men det var det inte. Jag började med att googla “insättningsautomat nära mig”. Jag hittade några alternativ – varav två inte längre fanns. En hade flyttats. En var ur funktion. En tredje fungerade… men bara för Swedbank-kunder. Jag har Nordea. Till slut hittade jag en i en galleria. Det var kö. Tre personer före mig. Den ena hade glömt sitt kort, den andra tryckte fel, den tredje fastnade i någon sorts felmeddelande. Det tog nästan 40 minuter. Och där stod jag med min bunt av kontanter, kände mig som en smugglare och undrade varför det skulle vara så svårt. Varför plockar bankerna bort insättningsautomater? Det finns några svar på den frågan – inget av dem särskilt populärt. Färre använder kontanter – enligt Riksbanken använder bara 8 % av svenskarna kontanter regelbundet Det är dyrt att underhålla automaterna – de kräver personal, service, skydd Säkerhetsskäl – vissa banker tycker det är för stor rånrisk Digitalisering – fokus ligger på appar, bank-ID, mobila lösningar Men samtidigt: det är fortfarande lagligt att använda kontanter i Sverige. Det står till och med i riksbankslagen. Så varför görs det så svårt? Alla vill inte leva helt digitalt Jag pratade med min farmor om det här. Hon sa att hon känner sig stressad av att inte ha kontanter hemma. – ”Vad händer om mobilen slutar fungera? Om kortet spärras? Eller om det blir strömavbrott?” frågade hon. Och hon har en poäng. Kontanter är inte bara pengar. Det är en trygghetskänsla. Något man kan hålla i handen. För vissa – särskilt äldre – är det enda betalmedel de litar på fullt ut. Vi som vuxit upp med Swish glömmer lätt bort hur mycket trygghet en femhundring i plånboken kan ge. När kontanter behövs – på riktigt Det finns också situationer då du vill ha kontanter, även om du lever digitalt annars. Tänk dig en fjällstuga utan mottagning. Ett marknadsstånd där Swish ligger nere. Ett barnkalas där du vill ge en sedel istället för ett paket. Eller bara känslan av att ha ett kontant reservlager hemma – ifall något händer. Men om du då får pengar i handen och inte kan sätta in dem… vad gör du? Lägger dem i byrålådan i ett halvår? Kassaskåp hemma – en underskattad lösning Om du ändå vill ha lite kontanter hemma – för trygghet, resor eller oförutsedda händelser – är ett litet kassaskåp i hemmet en smart investering. Det behöver inte vara stort eller dyrt. Det viktigaste är att det går att låsa, är fastskruvat i något och inte ligger synligt. Många tänker att ”det händer inte mig”, men skulle något försvinna vid inbrott eller om någon obehörig kommer över nycklar, så är kontanter svåra att spåra. Ett enkelt kassaskåp ger både sinnesro och struktur – särskilt om du hanterar kontanter då och då. Försäkringsbolag har olika regler, men generellt är kontanter sämre skyddade än andra värdesaker. Här är vad som brukar gälla: Hemförsäkring täcker ofta bara upp till ett visst belopp i kontanter – vanligtvis 1 000 till 5 000 kronor. Om kontanter förvaras i ett godkänt kassaskåp, kan ersättningsbeloppet höjas. Det krävs ofta att kassaskåpet är fastmonterat i golv eller vägg. Du behöver kunna bevisa hur mycket kontanter du haft – kvitton, uttagskvitto eller annan dokumentation. Vid inbrott eller brand, är det viktigt att du anmäler direkt och lämnar en tydlig skadeanmälan. Lösningar – vad kan man göra idag? Det finns fortfarande insättningsautomater i Sverige, men de är få.Här är några tips om du behöver använda en: Använd din banks hemsida – de har oftast en “hitta automat”-funktion Bankomat.se har karta över både uttags- och insättningsautomater Swedbank har flest automater – men funkar bara för deras kunder Nordea och SEB kräver ibland särskilda kontor eller tidsbokning Maxbelopp gäller – ofta 10 000 eller 20 000 kr per insättning Det är alltså inte omöjligt. Men det är onödigt krångligt. Kommer insättningsautomater försvinna helt? Kanske. Men det borde inte ske. Inte än. Det finns fortfarande ett behov – även om det inte är majoriteten som använder dem.Och så länge vi har kontanter i omlopp, borde det finnas möjlighet att sätta in dem på ett tryggt och enkelt sätt. Kanske lösningen är färre men smartare automater. Kanske borde staten ta ansvar. Kanske kan postombud erbjuda insättning. Något måste hända – för pengarna under madrassen är ingen hållbar framtid. Slutord: Det handlar inte om nostalgi – det handlar om valfrihet Jag är inte emot digitalisering. Jag älskar Swish, kort, Apple Pay och att slippa hantera växel.Men jag tycker också att man ska få välja. Och ibland vill man – eller behöver man – använda kontanter. Och då ska det inte kännas som att leta efter en bortglömd skattkista, bara för att få in dem på kontot.

16 maj 2025

Ekonomi

Det är inte gratis att gifta sig, men vad är det som kostar?

Det finns många olika sätt att gifta sig på. För vissa människor är giftermål något stort som man inte ska ta lätt på. Det firas med pompa och ståt. Andra tycker inte om fester och ceremonier. Vissa gifter sig i kyrkan, i andra religioner har man andra platser och de som inte gillar kyrkan kanske gör det borgligt. Oavsett hur förutsättningarna ser ut, hur och var det ska genomföras så är det i stort sett aldrig gratis. Seriösa bröllop kräver både investeringar och planering. Vad är det som kostar med ett bröllop? Man kan ta fram en bröllopsbudget där man inte lägger ut stora pengar eller får väldigt mycket för pengarna. Samtidigt är det väldigt många saker som faktiskt kostar pengar också, särskilt om man ska ha ett kyrkligt bröllop med många besökare.Hos budgetbrollop.se (som är en blogg) finns flera artiklar med inspiration och tips. Vad är tärnans roll i ett bröllop? Behöver du en checklista? Det finns faktiskt en hel del information på nätet också som är helt gratis att tillgå, som inte behöver kosta pengar. Konkreta exempel på utgifter med ett bröllop Brudklänningen Exklusiva kostymer Maten Tårtan Hyra lokal Eventuella resor t.ex. om festen hålls i utlandet Transport till eller från kyrkan Det är smidigaste sättet är att göra en bröllopsbudget online Här finns återigen en uppsjö av alternativ. Ska man ha fest för 500 personer på en paradisö? Vissa gifter sig inför några enstaka närståenden på den lokala stamkrogen men det kostar också. Ska man ha en tårta med många platåer som i en hollywoodfilm så är det stora summor, likaså om man dekorerar med blomsterarrangemang. En riktigt vacker brudklänning med släp är varken billig att köpa eller att hyra. Även enklare klädsel som är formell kan kosta tusenlappar att hyra. Vissa vill ha en särskild transport till och från kyrkan. Det kan vara i limmosin, i en sportbil eller med häst och vagn. Smakråd Det finns många olika klädstilar och märken att utgå från. Vill man ha en formellt bröllop så är det kanske frack som gäller. Ett plagg som kan vara häftigt att gifta sig är faktiskt bonjouren. Det är en slags frackjacka som användes mycket förr. Bland annat på 1800-talet. Det är möjligtvis det enda plagget som ansågs “finare” än frack, även om det kunde användas på mer än bara formella högtider. Idag används bonjour nästan bara vid bröllop. Har du riktigt tur hittar du en i någon vintagebutik någonstans, men de är inte jättevanliga idag. De finns även varianter från tidigt 1900-tal. Det är svårt att få tag på nyproducerade bonjourer att köpa eller hyra. Du kan säkerligen sy upp någon hos en skräddare. När det kommer till märken för kostymer och brudklänningar finns det många att välja mellan. Några av de bästa och mest ansedda kostymmakarna finns i Italien. Zegna är ett bra exempel på ett bra och mycket ansett märke. Det bärs av Warren Buffet bland annat. Kostnaden ligger på 10 000 – 25 000 kr för en ny kostym men det går att hitta väldigt mycket billigare i nyskick på second hand. Vill man ha fina kläder billigt bör man överväga att undersöka vintage och second hand butiker. Många köper idag en begagnad brudklänning eller återanvänder den de har fått av sin mamma eller mormor. Återigen, det finns många smarta lösningar (oavsett stil) som gör att du kan få riktigt bra saker till en billigare peng.

14 oktober 2021