Fri från bördan att behöva prestera

Att känna att man inte längre är bunden av krav eller kritik från någon som inte förstår att man inte kan leverera mirakel utan rätt resurser – det är som att andas ut. Nu kan jag ägna mer tid och energi åt min blogg och andra projekt. Ni vet hur det är – när man har ett åtagande som hänger över en, snurrar det ständigt i bakhuvudet och drar energi. Livet har verkligen sina faser, och det känns som att de som står inför en förändring ofta intuitivt känner när det är dags att gå vidare.

På tal om något annat…

Jag stötte på en tankeväckande idé: många gånger tappar vi vänner för att vi förändras – vi är inte längre de personer de en gång lärde känna. Våra liv tar olika vägar, och om våra vägar skiljer sig för mycket, kan deras eget liv börja kännas mindre tillfredsställande i jämförelse. Jag förstår att det kan vara svårt för dem. Men samtidigt tror jag att om man har en stark självkänsla, så påverkas man inte negativt av andras framgångar.

Personligen känner jag mig inte nedstämd över att andra kanske har det bättre än jag – för i slutändan handlar mycket om de val vi gör, och vad vi är villiga att anstränga oss för. Men det är just det – komfortzonen är ofta det som håller oss tillbaka.