När någon talar om vädret för mycket

Idag var jag ner på stan och åt lunch, det händer väldigt sällan för mig då jag inte har mycket göra där. Dom dagarna jag jobbar hemma brukar jag faktiskt inte ens äta lunch. Är man i en skön miljö blir jag inte vidare hungrig, nog om det.

Om sanningen ska fram var jag faktiskt på en dejt, vi hade hittat varandra på Tinder och vi chattade en del och han verkade trevlig. Han var inte från Stockholm ursprungligen utan kom från Norrland och dom har jag ju hört gott om. Ni vet det här med människor överdriver mycket, han hade sagt i chatten att han inte hade så mycket dialekt för det hade hans vänner sagt. När jag träffade honom var dialekten det första jag tänkte på, och det ät som om han precis hade flyttat ner några månader sedan och inte 8 år haha.

Det var den stressigaste lunchen på länge

Dejten hade fått nytt jobb och var ny sedan 3 månader tillbaka och ville göra gott intryck på arbetet, och för min del hade jag inte bokat lunch med någon om jag inte hade tid att avsätta. Jag hade tänkt att jag kunde avvara 1-1 1/2 timme, men han hade avsatt runt 45 minuter och då från när vi mötes och när han ville hinna tillbaka. WTF? Då ska det tilläggas att han var chef och han ursäktade i lunchen att han tittade på klockan och berättade när han tänkt vara tillbaka.

Lunchen var helt ok trevlig, men stressen gjorde att jag hade svårt äta att jag 5 minuter innan han behövde gå sade “ska vi börja röra på oss så du hinner i tid”. Vilket inrutat liv, trist!

Tacka vet jag byråjobbstiden, då fick man disponera sin tid själv, blev man trött kunde man resa sig och gå och jobba hemifrån. Kanske inte riktigt så för alla, men för mig var det så!

Just det jag ville komma fram till som titeln berättar, han klagade på vädret 5 gånger hur dåligt det var. Efter 5 gången sade jag: det finns ingen anledning att klaga mer vi kan inte förändra vädret men vi kan undvika vara utomhus eller flytta från detta land. Sånt här väder är det varje år. (kan tänka mig det är irriterande höra) Men prata om vädret är det jag gör med folk jag talar med på busstationen, fast oftast hamnar vi mycket djupare diskussioner än det. Att för mig kunna babbla med den ena och den andra är inga problem!

Jag kommer inte höra av mig mer, tror inte han gör det heller, nja det blir någon mer världsvan person. Han bodde i Skärmarbrink, tyvärr där har jag aldrig varit och visste inte vart det var och det höjde han nästan brynen för.

2 comments / Add your comment below

Kommentera